Gabriella - Du & Jag

Ok, detta inlägg har jag fått vänta länge med innan jag fått publicera och det är skrivet långt innan jag trycker på "spara & publicera" knappen.
Men jag är lycklig, Fredrik är lycklig, VI är lyckliga! Vill ni veta varför vi är så enormt lyckliga?
För vi ska gifta oss! Förenade, tillsammans. Två ska bli en. Vi ska gifta oss!

Vägen hit har varit lång och än är det ju en bit kvar innan bröllopet. För vissa, eller många, har ett förhållande haft möjligheten att blomstra och utvecklas på det sätt man själv önskar. Alla har inte haft den turen, vi har inte haft den turen.
Det fanns en tid, även om den är långt svunnen nu, då det inte var våra villkor som rådde. Då vi hölls ifrån varandra, och då talar jag inte om att jag var i Usa utan om mina föräldrar.

Att jag skulle flytta till Miami kom som en välsignelse, även om avståndet ökade mellan oss två så ökade avståndet mellan mig och mina föräldrar. Det kom till en punkt i livet där jag var tvungen att välja och för mig har valet alltid varit självklart. För så som jag älskar dig, ja, man kan helt enkelt inte älska någon mer än så mycket som jag älskar dig. Jag må har förlorat de men jag har vunnit så mycket mer i mitt liv.
Hade inte de tagit mitt liv, hade jag nog tagit det själv tillslut. Den psykiska terrorn som hon utsatte mig för... Jag tror ingen kan förstå hur ond en människa kan vara. Hur ord kan driva en till ruinens brant.
Än idag är jag arg på de, inte för allt ont de sagt till mig eller allt otrevligt de gjort emot mig. Jag är arg för att de tog den tiden ifrån oss. Vad ger de rätten att ta ifrån oss vår lycka? Vem gav de rätten att avgöra vem jag borde vara med?

Men så här är det. Jag älskar dig Fredrik och jag har aldrig tvivlat på att du älskar mig. Du ger mig lycka, du skänker mig mening med livet, du lyser upp min värld, du gör mig glad, du får mig att skratta, du är allt och lite till på en och samma gång. Du har alltid ståt vid min sida och stöttat mig, trott på mig och funnits där. Du gör mig hel. Jag är lyckligare än någonsin och jag är övertygad om att jag kommer förbli det. För jag kommer att spendera varje dag med att försöka att göra dig så lycklig som du gör mig.

Kärleken är tålmodig och god. Kärleken är inte stridslysten, inte skrytsam och inte uppblåst.
Den är inte utmanande, inte självisk, den brusar inte upp, den vill ingen något ont. Den finner inte glädje i orätten, men gläds med sanningen.
Allt bär den, allt tror den, allt hoppas den, allt uthärdar den.
Men nu består tro, hopp och kärlek, dessa tre och störst av dem är kärleken.

Precis som Paulus beskrev kärlek i Korinthierbrevet så är du allt som kärlek är.
Du är tålmodig och god, du är aldrig självisk för du ger och du ger. Du vill mig, såväl som alla andra väl och du gläds med den lycka som kommer till mig, oss och andra i livet.
Du är givmild, så enormt givmild och omtänksam. Du är helt enkelt underbar och inte bara för mig, utan för alla i din närhet.
DU ställer upp som arbetskamrat, vän, bror, son och fästman. Att få dela en livstid med dig, i gott och ont, är en sann välsignelse.

Ja, här nånstans så ska jag väll lägga upp en pluttinuttig bild på oss men jag är fortfarande JAG. Så därför blir det en bild på mig när jag använder gardinen i vardagsrummet som slöja för att illustruera för Fegge en av många alternativ. BridezillaBella liksom :)

Sen har vi ju "BRidezilla-Rocky", observera att bilden faktiskt är helt oarrangerad. Han bara kände för att ställa sig sådär en dag...!

Okej, jag skoja bara. Så klart en pluttinutt bild måste upp!